Kort historik om Nötö

Läs också en nyutgiven historik om Nötö: BYN MITT I HAVET - Nötö genom tiderna, en bok som är skriven av Mila Sjöholm. 

Genom sitt centrala läge har ön varit viktig för områdets kommunikationer och kommers. Man har daterat Nötös bosättning till början av 1000-talet, och antagit att vikingarna hade sina vägar förbi och eventuellt även bosatte sig på ön. Nötö har varit områdets största by, med trettiofem hushåll och upp till tvåhundra boende före världskrigen. Redan år 1540 skall det ha funnits tretton hemman på Nötö. Under 1800- och 1900- talet var gårdarna, eller ”hemmanen”, belägna kring den stora byviken.

Livet på Nötö
Förutom jordbruket var fisket den huvudsakliga näringen. Även jakten var viktig, och gårdarnas båtlag hade jaktlägen för fågel och säljakt ute på de yttre skären. Sjöfarten var en viktig del av livet på Nötö i forna dagar. Före första världskriget hade man ångbåtsförbindelse genom s/s Nagu, och senare hade s/s Östern Nötö som ändpunkt för sin rutt. Sedan gamla tider hade ön dessutom en betydelsefull rederi- och skeppsbyggarverksamhet. Fisksumparna och –uppköparna var en del av fiskenäringen på ön.

Gårdarna var i allmänhet välutrustade med boskap, häst och torp. Till exempel Sjögrannas, som ligger intill handelsboden, var på gamla Sjömors tid under förra hälften av 1900-talet en gammaldags kringbyggd gård med nävertak och en port, ”smugon”. Kvarnen som ännu finns kvar på Nötö och är restaurerad, hörde till gården. Kvarnar eller ”möllor” (vindmylla) fanns även på Norrgrannas, Backgrannas, Grannas, Kallvik och Oppstu.

Jordbruk och fiske
Potatis odlades till både eget behov men såldes även till Utö. Ved var en annan viktig handelsvara till de yttersta öarna Utö och Jurmo. Senare vid medlet av 1900-talet fanns det två handelsbodar, post och tre bankkontor som betjänade såväl skärgårdsborna och sommargäster. Rökeriet i byviken, som grundades på 1930-talet och utgjordes av det gamla Södergrannas, var en viktig del av handelslivet på ön. Dessutom fanns det såg och en tradition av båtbyggarverksamhet ända fram till medlet av 1900-talet.

Kapellets byggnad och de andra fastigheterna
Kapellet som uppfördes 1756 på kyrkans nuvarande plats ersatte det tidigare kapellet på Kappalholmen som byggdes 1664. Nötö var förutom ett centrum för högtider och gudstjänster även ett lämpligt mål för nöje och glamman. Tidigt uppfördes en dansbana på berget mellan skolan och kyrkan och i den gamla ”Klämmon” kunde man även dansa inomhus. Senare byggdes Havsborg, den nuvarande dans- och festplatsen.

Skolan på ön grundades i slutet av 1800-talet och hann vara verksam under ca 70 år. Idag fungerar skolan om samlingsplats för befolkningen och sommargäster; här firas midsommar och andra fester. Skolan inhyser ett sommarcafé som lockar både ortsbefolkning och båtburna gäster till en speciellt idyllisk miljö, där man kan uppleva just det Nötö är så välkänt för: en lummig skärgårdsö.


Källor:

Ejderhamn Guy (1999)
En Nötöbos upplevelser av dramatik, livsvillkor och historik

Lundberg Stefan (2002)
Skäriboken

Zilliacus Benedict (1974)
Utöar

Intervju med Runar Abrahamsson (2004)